-
Giorgo
Giorgo har nog inget lätt liv. Hans famlij är fattig och han får jobba istället för att gå i skolan, men det finns ingen skola i byn. Giorgo som får hjälpa till sin mamma varje dag tycker att det är jobbigt, varje kväll när han går och lägger sig känner han hur det värker i hela kroppen, speciellt i ryggen. Giorgo är väldigt modig, han vågar mycket som jag kan skriva om senare om jag hinner. Hans pappa är inte snäll eller elak. Men ibland straffar han Giorgo med att han inte får någon mat, och sånt. Giorgo får gå upp tidigt varje morgon och gå till kyrkan för att ringa på klockan, sen får han göra det på lunchen och på kvällen. Han har en bästavän som heter Anita. När inte Anita leker med Giorgo leker hon med Enverino som Giorgo inte gillar.
Det var nog allt, jag ska ta och berätta lite om vad som har hänt denna gången så kanske ni själva får känna lite om hur han är som person.
I det första kapitlet när Giorgos papa träffar mannen med ärret, hade han sagt:
- Någon olycka kommer att hända, du kommer att ångra dig.
Till honom när han hade tackat nej till jobb för Giorgo i Milano. Efter några dagar hade två getter försvunnit och Gubben Baretta (jägaren) hade hittat de och sagt till Giorgos far och några fler för att få hjälp. Giorgo följde med och Anita också. Getterna hade ramlat ner i en klyfta och blivit skadade, och det var först en örn som flög över de. Sedan som en till, Giorgo fick hoppa ner med ett rep bundet runt hans midja i klyftan. Då var den största geten död och den lilla hade blivit skadad. Örnarna flög omkring runt klyftan och en landade på Giorgos huvud. Om gubben Baretta skulle skjuta kunde han träffa Giorgo så de kunde inte göra något. Detta höll på väldigt länge men i slutet sköt gubben i alla fall en örn och den andra flög iväg eller skadade sig, jag kommer inte ihåg. Giorgo var jätterädd och ledsen. Alla var det. Den stora geten var död och den lilla var skadad. Men efter tre dagar var de tvungna att avliva den. Den hade fått stora skador som inte kunde botas...
Sedan hade någon tagit all majs från majsfältet och det var grävlingar som de dödade efter och efter några veckor började det snöa och det kom helt oväntat. Förra året hade 7 stycken dött bara för att det var för kallt.
Om jag var Giorgo skulle jag känna mig lite ensam, och kanske inte vara så glad. Jag skulle inte vilja jobba för då skulle jag inte få lära mig något eftersom att jag inte kunde gå i skolan. Jag tror aldrig att jag skulle vara så modig som Giorgo, döda ormar, hoppa i en klyfta bland getter medan två örnar flyger omkring och hackar på ens huvud, döda grävlingar, och mycket mer.
Jag hoppas att det går bättre för Giorgo och hans familj någon dag. Han slipper jobba, och får gå i skolan som barn egentligen ska göra, äta så mycket mat han orkar och inte bli behandlad som han blir just nu. Farmodern verkar inte gilla honom och då hoppas jag att hon dör.
Denna gången gick det mycket bättre att läsa, jag kom in i boken och jag fick en känsla som gjorde att jag förstod mer och det blev lättare att läsa. Men jag hann inte läsa så jättemycket. Fast jag är nöjd.
Hej Mimmy ! ,mycket bra skrivet, snygg design. Du måste ha lagt ner väldigt mycket tid.
Tjenare Mimmy!
Jätte bra skrivet man fattar vad boken handlar om. Jag håller med isak snygg design, hur gör man det??
Vad bra att det gick bättre för dig att läsa. snygr jobbat(;
Bra skrivet Mimmy! du har skrivit väldigt mycket om din huvudpersson. det synss att du har lagt ner tid.
snygg blogg ! :D
Bra skrivet, man förstår vad boken handlar om och hur Giorgio är. Men jag hoppas att han dör, om han är elak nog att döda ormar och grävlingar.
heej mimmy (= !!! vad du är duktig på att skriva.
Du har en jätte fin design,Hur gör man så eller något liknande ??? man ser att du har lagt ner tid på din blogg !(=(=
HEJ MIMMY!
Bra skrivet!
KRAM LISA!
jätte bra skrivet! det verkar synd om Giorgo!Jag skulle nog inte vilja läsa boken!
Hej Mimmy!
Jag tycker att du gjort ett jättebra jobb den här veckan. Du har skrivit mycket och vi som läst det har fått en inblick i Giorgos liv. Det verkar vara en ganska tung historia och ganska mörk, med mycket lidande och dödande. PÅ så vis tror jag att det ändå kan vara en bok för dig, när jag tänker på din egna berättelse.
Hoppas du hinner läsa lite mer den här gången.
Carola